Vitterland, vitterland
Landskapen täcks av din ödsliga slöja
Tunga dimmor
På skogstjärn och dy de kvar sig dröja
Tätt ligger doket
Där irrblossljusen spöklikt skimrar
Lyktors sken
Lockande fjät som förföriskt glimrar
Storm och regn
Sedan urminnes du manat fram
Vitter är ditt namn
Ty vitsvepta nejder du förnam

Ditt snötäcke som uti obygder falla
Mörknar de hav där vågor har svallat
Dimmorna som tänder irrblosssken
Är sprugna från din dunklaste gren
Arlaregnet som stillsamt strilar
Över hålstam där vitterfolk vilar
Bär alla märket av din hand
Krönta av arktiskt vitterland
Åh vitterland, vitterland!

Vitterland, vitterland
Landskapen täcks av din ödsliga slöja
Tunga dimmor
På skogstjärn och dy de kvar sig dröja
Tätt ligger doket
Där irrblossljusen spöklikt skimrar
Lyktors sken
Lockande fjät som förföriskt glimrar
Storm och regn
Sedan urminnes du manat fram
Vitter är ditt namn
Ty vitsvepta nejder du förnam

" Ett vitterland äro helgat uti norr
Den arkadiska, vitsvepta nejden giljar frid
Polstjärnan lyser skarpt uppå himlavalvet
Cirkeln är formad och vitterlandet sover "

Ditt snötäcke som uti obygder falla
Mörknar de hav där vågor har svallat
Dimmorna som tänder irrblosssken
Är sprugna från din dunklaste gren
Arlaregnet som stillsamt strilar
Över hålstam där vitterfolk vilar
Bär alla märket av din hand
Krönta av arktiskt vitterland
Åh vitterland, vitterland!