Bäddad i fodermarkens soldränkta praktsal
Står fura och gran med böjd pelarrot
Där märgel varslar om grogrundig fröjdedal
Styrkt av basalt spridd vid bergets fot

I utmarkens brådfång där blidbäcken prålar
Höres skvalpet från vattnets brus
Danad under sommarsolens strålar
Forsar den båld, men ändå abstrus

Solvagnen drar över utmarkens prakt
Sitt skimmer över naturen den har lagt
Dess strålar följa bäckens fjät
Med ytan sluts en förtrollad pakt
Så bjärt den skiner i sagolik trakt
Insvept i vildmarkens majestät

Välklangstoner från vildmarkens yster
Giljar den bistraste kvinna och man
Men ännu i nejden, står sargad fura dyster
Vindpinad, stormgudens andedrag vann

Dess krona bleknar i solens arkadljus
Och gynnas ej utav värmens huld
Men bäcken alstras i ett välmående rus
På dess yta speglas ett skimmer av guld

Solvagnen drar över utmarkens prakt
Sitt skimmer över naturen den har lagt
Dess strålar följa bäckens fjät
Med ytan sluts en förtrollad pakt
Så bjärt den skiner i sagolik trakt
Insvept i vildmarkens majestät

Bortom gemaket skymtas döda stammar
Sargad bark vid den gruvligaste mo
En tröstlös ävlan, fodermark ej ammar
Och ingen i dess dunkel finna ro